Vetenskapen: Är ett skadat mikrobiom orsaken till alla sjukdomar?

Är ett skadat mikrobiom orsaken till alla sjukdomar?

Den redan omfattande forskningen om mikrobiomet kan jämföras med rymden: vi har ritat de första kartorna, men detaljerna är fortfarande helt okända – vi vet egentligen fortfarande väldigt lite.

Även diagnostiken ligger flera år efter forskningen, men sammanfattningen av det aktuella internationella forskningsläget år 2026 visar redan nu mycket tydligt att ett skadat mikrobiom (en så kallad dysbiose) är kopplat till ett skrämmande stort antal sjukdomar.

Multiresistenta bakterier – en av vår tids största utmaningar, eller kanske inte?

Studier bekräftar att ett friskt mikrobiom (ofta kallat ”kolonisationsresistens”) är en av de viktigaste skyddsmekanismerna mot etablering och spridning av resistenta bakterier. Med andra ord skulle annars förmodligen alla på sjukhuset smittas av dem, eftersom dessa farliga bakterier ju finns i luften.

Källa:

Ett centralt tema är den läckande tarmen:

Här måste det sägas att denna problematik i allmänhet fortfarande knappt undersöks och att det är troligt att en allmän undersökning skulle ge oss en skrämmande bild; detta är, enligt studierna, den bestämda uppfattningen hos ungefär 90 % av alla mikrobiomforskare.

Källa: Leaky gut in systemic inflammation: exploring the link between gastrointestinal disorders and age-related diseases

Ett skadat mikrobiom leder ofta till en läckande tarmbarriär. Detta gör att gifter (endotoxiner) och bakterier kommer in i blodet, vilket utlöser en så kallad tyst kronisk inflammation som permanent dränerar kroppen på energi och ses som grunden till nästan alla moderna civilisationssjukdomar.

Därtill kommer att en skadad tarm inte längre kan ta upp vitaminer och mineraler effektivt, vilket ytterligare förvärrar utmattningen.

Det finns även en motsvarande utmaning vid diagnostiken, eftersom vanliga blodprover inte visar på en läckande tarm och det krävs särskilda undersökningar.

Eftersom trötthet, hjärndimma och ledvärk förekommer även vid många andra sjukdomar, beaktas tarmen dock ofta först sent som en möjlig orsak.

Nyare studier, bland annat i facktidskriften Cell Host & Microbe, har kunnat visa att patienter med utmattningssyndrom (ME/CFS) betydligt oftare uppvisar markörer för en störd tarmbarriär och en minskad bakteriefloramångfald. Hos upp till 80 % av de drabbade kunde man hitta inflammationsmarkörer i blodet som direkt kunde härledas till tarmbakterier.

Källa: Science Media Centre EspañaScience Media Centre España +2

Immunsystemet, ämnesomsättningen och psyket:

Mikrobiomet betraktas numera som ett ”eget organ” som i hög grad styr immunsystemet, ämnesomsättningen och till och med psyket. Om detta system störs, rubbas balansen i hela kroppen.

Tidigare visste man bara att sjuka människor har ett annat mikrobiom än friska, men nyare studier visar allt oftare att störningar i mikrobiomet ofta ligger till grund för sjukdomsutvecklingen.

Källa: Gut Microbiome, Diet and Depression: Literature Review of Microbiological, Nutritional and Neuroscientific Aspects

Den dagliga omedvetna belastningen på mikrobiomet:

Helt omedvetet förstör vi mer och mer vårt mikrobiom, det vill säga de mikroorganismer som finns i vår kropp, på huden, slemhinnorna och i magen och tarmarna. Vi dricker och duschar helt omedvetet klorerat kranvatten, där klor tillsatts i kranvattnet för att hålla det rent och döda bakterier som är skadliga för oss, men med detta vatten dödar vi också de goda bakterierna i magen och tarmarna och på huden.

Vi äter en stor mängd livsmedel med konserveringsmedel och många andra kemiska ämnen. Tidigare kunde till exempel korv, när den skars i skivor, bara förvaras i några dagar och blev sedan dålig, och detsamma gäller för en mängd andra livsmedel. Idag klarar sådana produkter ofta att hålla sig färska i en månad eller mer, framför allt tack vare konserveringsmedel.

Tyvärr gäller det inte någon deklarationsplikt inom EU för små mängder, och så blandar man därför ihop ett stort antal olika ämnen, så att mängden blir så stor att produkterna håller sig mycket länge, men dessa ämnen dödar i sin tur bakterierna i vårt mikrobiom. Till detta kommer kosmetika och alla desinfektionsmedel för luft, hud och så vidare. I Europa måste alla kosmetika innehålla bakteriedödande ingredienser, annars godkänns de inte.

Summan av allt detta är skrämmande och förklarar, tillsammans med resultaten från internationella studier och de slutsatser som dragits av dessa, varför folkhälsan idag är
så allvarligt försämrad. Det finns ett behov av åtgärder, eller så måste vi åtminstone ta saken i egna händer.

Eftersom det är svårt att undvika dessa påfrestningar är det idag desto viktigare att ta hand om mikrobiomet.

Källa: The Detrimental Impact of Ultra-Processed Foods on the Human Gut Microbiome and Gut Barrier

Kommer skötseln av mikrobiomet snart att bli en av de viktigaste frågorna?

Det blir allt tydligare att skötseln av mikrobiomet mycket snart kommer att bli en av de viktigaste frågorna i vår tid när det gäller den allmänna hälsan.

Detta är inget nytt ämne och har redan under lång tid ingått i behandlingen av sjuka på många kurorter, baserat på erfarenhet. Vare sig det gäller lerbad, luftkurorter, speciell färsk mat och mycket annat.

Om vi idag följer rådet från mikrobiomexperten Anne Katharina Zschocke, vars arbete vi uppskattar mycket. I sitt arbete som läkare arbetar hon sedan 90-talet med effektiva mikroorganismer. Hon menar att vi  måste äta så naturligt som möjligt och leva nära naturen.

Hon rekommenderar vanlig tvål för kroppshygien, eftersom den eliminerar patogena bakterier och låter de goda bakterierna leva kvar. I en studie från Berlin rapporterades också att desinfektion, som dödar alla bakterier men inte själva virusen, endast verkar i cirka 30 minuter. Därefter sker en återetablering av bakterier från miljön, som inte alltid är bra. De goda bakterierna, som däremot bevaras genom tvättning med vanlig tvål, skyddar oss mot virus.

Källa: Comparative analysis of surface sanitization protocols on the bacterial community structures in the hospital environment  

Hon rekommenderar vidare att man äter vilda bär eller frukt och grönsaker från den egna trädgården utan att tvätta dem, eftersom det också finns många goda bakterier på deras yta. Eventuella minimala föroreningar kan däremot oskadliggöras av mikrobiomet i magen och tarmen.

Dessutom är det bra att vistas i naturen, framför allt i skogen, där de goda bakterierna finns i luften som vi andas in och som via slemhinnorna vandrar till magen och tarmen, där de bidrar till en större mångfald som utgör ett hälsosamt mikrobiom och dessutom är ett bra skydd, enligt en finska studie.

Källa: Biodiversity intervention enhances immune regulation and health-associated commensal microbiota among daycare children

Stress har visat sig ha betydande negativa effekter på mikrobiomet. Studier har visat att detta är kopplat till ångest och depression. Forskare har upptäckt att mikroorganismerna i vår tarm producerar en mängd olika neurotransmittorer som kan påverka vårt humör och beteende positivt.

Källa: Exposure to a social stressor alters the structure of the intestinal microbiota: implications for stressor-induced immunomodulation

Om mikrobiomet är bristfälligt är tillförseln av goda bakterier ett bra sätt att stödja uppbyggnaden, vilket beroende på förutsättningarna ofta är en lång process. Man talar om 1,5 till 2 år för att återuppbygga ett störd mikrobiom. Detta är dock en mycket individuell fråga och beror på många faktorer. Det kan handla om stress, kost, tidigare antibiotikabehandlingar, kejsarsnitt, som gör att den första koloniseringen störs, och mycket mer.

Om man följer Annes råd bör alla delar av mikrobiomet behandlas samtidigt, vilket innebär att man berikar luften i rummet med goda bakterier, sprutar dem på kroppen efter badet och naturligtvis i magen och i tarmarna.

Om luften i rummet berikas med goda bakterier uppfattar kroppens receptorer detta som en problemfri miljö, vilket kan hjälpa till att slappna av bättre och uppnå en förbättrad djupsömn, vilket i sin tur kan bidra till mer energi under dagen.

Huden utsätts dessutom ständigt för yttre påverkan, framför allt från krämer, från miljön,  tvättmedel och alla slags kosmetika, och kan återfå sin balans genom att man sprutar på nyttiga bakterier, vilket i sin tur minskar en form av stress för kroppen.

Och sedan det viktigaste, magen och tarmen, eftersom de goda bakterierna kan bidra till en förbättrad näringsupptagning, vilket kan påverka många processer i kroppen positivt. Dessutom producerar dessa goda bakterier signalsubstanser som stimulerar cellerna och har en positiv inverkan på deras hormonproduktion, vilket i sin tur har en direkt inverkan på vårt psykiska välbefinnande.

Vi hoppas att informationen var hjälpsam och upplysande.

Bästa hälsningar från ert team Orgo-Germanika.

Viktig information: Innehållet på denna sida är endast avsett som allmän information i utbildningssyfte. Informationen ska inte ses som medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Kosttillskott och probiotiska produkter är inte läkemedel och ska inte användas som ersättning för en varierad kost eller professionell medicinsk vård. Vid specifika hälsofrågor eller medicinska tillstånd bör du alltid rådgöra med läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal. Vi lämnar inga hälsopåståenden gällande specifika produkter i samband med den allmänna information som presenteras här.