LMK – levande mikroorganism komplex

Helt omedvetet förstör vi mer och mer vårt mikrobiom, det vill säga de mikroorganismer som finns i vår kropp, på huden, slemhinnorna och i magen och tarmarna. Vi dricker helt omedvetet klorerat kranvatten, där klor tillsätts i kranvattnet för att hålla det rent och döda bakterier som är skadliga för oss, men detta vatten dödar också de goda bakterierna i magen och tarmarna. Vi äter en stor mängd livsmedel med konserveringsmedel. Tidigare kunde till exempel korv, när den skars i skivor, bara förvaras i några dagar och blev sedan dålig, och detsamma gäller för en mängd andra livsmedel. Idag klarar sådana produkter ofta att hålla sig färska i en månad eller mer, framför allt tack vare konserveringsmedel. Tyvärr gäller det inte någon deklarationsplikt inom EU för små mängder, och enligt Walter Häge blandar man därför ihop ett stort antal olika ämnen, så att mängden blir så stor att produkterna håller sig mycket länge, men dessa ämnen dödar i sin tur bakterierna i vårt mikrobiom. Till detta kommer kosmetika och alla desinfektionsmedel för luft, hud och så vidare. I Europa måste alla kosmetika innehålla bakteriedödande ingredienser, annars godkänns de inte.

Summan av allt detta är skrämmande och förklarar, tillsammans med resultaten från internationella studier och de slutsatser som dragits av dessa, varför folkhälsan idag är så allvarligt försämrad. Det finns ett behov av åtgärder, eller så måste vi åtminstone ta saken i egna händer.

Varje år publiceras cirka 2000 nya studier om mikrobiomet världen över, och vi förstår allt bättre hur viktigt ett bra mikrobiom är för livet och att vi inte skulle kunna leva utan det, eftersom kroppen bland annat lever genom en livsviktig symbios med mikroorganismer.

Mikrobiomet är en egen ekosystempartner till människan, och forskning har visat att människokroppen är koloniserad av biljoner mikroorganismer. I magen och tarmarna, huden, munnen, luftvägarna och urogenitalkanalen. Det är ett ekologiskt nätverk som påverkar många fysiologiska processer, men också psykologiskt beteende. Källa: Turnbaugh et al., The human microbiome project, 2007

Covid kunde inte utvecklas i ett friskt mikrobiom

Studier från New Jersey och Hongkong, som vi har valt ut åt dig i infoportal på den här sidan, visar till exempel att Covid inte kunde utvecklas hos människor med ett relativt friskt mikrobiom, där forskningen talar om cirka 400 olika mikroorganismstammar. Källa: se infoportal under Studier

I Finland visade en studie att barn som hade intensiv kontakt med skogen, där det finns många hälsosamma bakterier, upplevde en positiv förändring av hela sitt immunsystem. Ytterligare forskning visade att redan en timme per månad räckte för att uppnå denna effekt. Källa: se Infoportal under Studier

En studie från Charité i Berlin visade att gensekvenser från multiresistenta bakterier försvann efter att den konventionella rengöringen på sjukhuset hade kompletterats med en efterbehandling med goda bakterier. Här bör det noteras att det tyvärr tar mycket lång tid innan våra strukturer integrerar nya rön i den dagliga praktiken. Källa: se infoportal under studier

Som redan nämnts i studierna från Finland, New Jersey och Hongkong kan frisk mikrobiom ha en avgörande inverkan på och förbättra immunförsvaret och därmed effektivt skydda oss mot farliga sjukdomar.

Andra studier visar att redan en liten förändring i kosten kan förändra mikrobiomet och leda till hälsa och energi eller, genom dysbios, till energibrist och inflammation. Mikrobiomet avgör i sin tur hur väl eller dåligt maten utnyttjas och tas upp. Källa: Exploring the Gut Microbiota – Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2024. The gut microbiome in health and in disease, PMC, Shreiner et al., 2015. Obesity and gut-microbiota-brain axis: A narrative review, 2022

Förändringar i mikrobiomet, så kallad dysbios, kopplas till många sjukdomar, däribland inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), fetma och diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, neurologiska sjukdomar och depressioner med mera. Dessa kopplingar är starkast belagda för tarmsjukdomar och metaboliska sjukdomar. Källa: Davis et al., 2016 – The Gut Microbiome and Its Role in Obesity, PMC

Tarm-hjärna-axeln (Gut-Brain-Axis)

Forskningsresultat visar att tarmmikrobiomet kommunicerar med hjärnan via neurala, hormonella och immunologiska signaler, vilket kan påverka humör, stressreaktioner och eventuellt neurologiska sjukdomar. Källa: The gut microbiota-immune-brain axis: Therapeutic implications, PubMed, 2025. Gut Microbiome–Brain Alliance: A Landscape View, ACS Chemical Neuroscience.

P-FAS Mikrobiom och bearbetning av skadliga ämnen

Nya studier visar att vissa tarmbakterier kan hjälpa till att binda toxiska kemikalier i miljön, t.ex. PFAS, och transportera dem ut ur kroppen, en helt nyupptäckt mekanism för avgiftning. Författarna antar uttryckligen att effekten också uppträder i komplexa bakteriesamhällen som i vår mage och tarm. Miljö- och funktionsanpassningar hos mikroorganismerna spelar sannolikt en stor roll i detta sammanhang. Källa: Lindell A. E. et al. (2025) — Human gut bacteria bioaccumulate per- and polyfluoroalkyl substances, Journal: Nature Microbiology, DOI: 10.1038/s41564-025-02032-5

Cirka 90 % av serotoninet, vårt lyckohormon, produceras av signalämnen

Genom bakteriell stimulering av tarmcellerna med signalämnen producerar dessa cirka 90 % av serotoninet, även kallat lyckohormonet, i kroppen. Källa: Reigstad et al. (2015) — Gut microbes promote colonic serotonin production through an effect of short-chain fatty acids on enterochromaffin cells

GABA och dess ångestdämpande effekt

GABA (gamma-aminosmörsyra) från Lactobacillus och Bifidobacterium har en lugnande och ångestdämpande effekt. Dopamin, noradrenalin och adrenalin kan produceras av tarmbakterier. I en studie undersöktes 91 tarmbakterier av mänskligt ursprung (Lactobacillus och Bifidobacterium) med avseende på deras förmåga att omvandla MSG (mononatriumglutamat) till GABA. Flera stammar, särskilt Lactobacillus brevis och Bifidobacterium dentium, producerade betydande mängder GABA och ökade GABA-koncentrationen i simulerade tarmfermenteringar avsevärt. Källa: Barrett et al. (2012) – γ-Aminobutyric acid production by culturable bacteria from the human intestine

Hormonregulatorer genom tarmbakterier

Dopamin, noradrenalin och adrenalin kan produceras av tarmbakterier. När kostfiber bryts ned producerar bakterier en rad så kallade hormonregulatorer. Dessa påverkar insulinutsöndringen och aptitkontrollen. Källa: Strandwitz et al. (2018) – Neurotransmitter modulation by the gut microbiota. Albani et al. (2025) – Gut Microbiota and Dopamine. Barandouzi et al. (2022) – Associations of neurotransmitters and the gut microbiome. Tolhurst et al. (2012) – Short-Chain Fatty Acids Stimulate Glucagon-Like Peptide.

Bakterier reglerar menstruationen

Könshormoner som östrogen bearbetas av bakterier och reglerar till exempel menstruationen. Kosten har en betydande inverkan på alla dessa processer. Källa: 2017, Estrogen–gut microbiome axis: Physiological and clinical implications. Acta Biomedica Atenei Parmensis, 2024, Gut microbiota‑estrogen axis: Its influence on female health outcomes.

Diabetes och mikrobiom

Tarmmikrobiomet spelar en central roll i regleringen av glukosmetabolismen och kan påverka risken för typ 2-diabetes. Via det så kallade estrobolomet reaktiverar vissa tarmbakterier östrogener, vilket förbättrar insulinkänsligheten och stabiliserar blodsockernivån. Samtidigt producerar mikrobiellt fermenterade kostfibrer kortkedjiga fettsyror som stimulerar hormoner som GLP-1 och PYY, reglerar aptiten och främjar insulinsvaret. En störd mikrobiomsammansättning minskar dessa hormonella och metaboliska skyddsmekanismer. Källa: PubMed, Evidence for the gut microbiota short-chain fatty acids as key pathophysiological molecules improving diabetes. Fuhrman et al., 2014, The Gut Microbiome and Estrogen Metabolism (J Clin Endocrinol Metab)

Tarmmikrobiomet påverkar kroppen och psyket

Tarmmikrobiomet påverkar, som de nämnda studierna delvis har visat, inte bara fysiska processer utan också centrala funktioner i hjärnan och psyket. Genom produktionen och moduleringen av neurotransmittorer som serotonin, GABA, dopamin, noradrenalin och adrenalin påverkar tarmbakterierna direkt humör, ångestkänslor och stresshantering. Signaler från tarmen via vagusnerven, via inflammationsmarkörer och mikrobiella metaboliter (t.ex. kortkedjiga fettsyror) kan modulera hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln), som styr stressreaktioner. Därigenom påverkar mikrobiomet emotionella bedömningar, belöningsbearbetning och beslutsfattande, t.ex. när det gäller riskbedömningar, impulskontroll och motivation. En balanserad, mångfaldig mikrobiota kan således ha positiva effekter på humör, kognitiva funktioner och rationella beslutsprocesser, medan dysbios korrelerar med ökad risk för ångest, depression eller stressrelaterade felbeslut.

Upptag av kosttillskott med hjälp av mikrobiomet

Upptag och utnyttjande av kosttillskott beror i hög grad på mag-tarmprocesser, enzymer och mikrobiomet. Många näringsämnen, särskilt vitaminer, mineraler, polyfenoler, sekundära växtämnen och probiotika, omvandlas först till en bioaktiv form genom aktiviteten hos vissa tarmbakterier. Till exempel kan kostfiber och polyfenoler fermenteras av tarmbakterier, vilket resulterar i kortkedjiga fettsyror som inte bara ger energi utan också främjar upptaget av andra näringsämnen.

Polyfenoler finns i frukt och bär, t.ex. äpplen, blåbär, hallon, druvor, i grönsaker, t.ex. lök, spenat, broccoli, i spannmål och baljväxter, t.ex. fullkornsprodukter, sojabönor, i nötter och frön samt i drycker. De binder fria radikaler, är antiinflammatoriska och minskar oxidativ stress.

Probiotiska bakterier förbättrar delvis upptaget av mineraler som kalcium eller magnesium.

Bakteriella enzymer som β-glukosidas kan omvandla vegetabiliska glykosider till sin aktiva form, vilket gäller för isoflavoner eller flavonoider.

Dysbios eller ett begränsat mikrobiom kan däremot minska kosttillskottens effektivitet, eftersom det finns färre substrat tillgängliga för omvandling och upptag.

Dessutom påverkar måltiden och tidpunkten för intaget utnyttjandet: fettlösliga vitaminer (A, D, E, K) behöver mat med fett, medan vattenlösliga vitaminer (B, C) absorberas bättre på fastande mage.

Tarmmikrobiomet är en avgörande faktor för hur effektivt kosttillskott tas upp, omvandlas och utnyttjas i kroppen. Ett hälsosamt, mångfaldigt mikrobiom ökar utnyttjandet, medan dysbios kan begränsa effekten.

Efter allt som nämnts här kan vi kanske förstå hur viktigt mikrobiomet är för en välfungerande kropp och anar vad Anne menar när hon säger: ”I vilken utsträckning bestämmer vi eller bakterierna hur vi tänker och känner?” och i vilken utsträckning stämmer ordspråket: Du är vad du äter.

Kanske är Aaron Antonowskys gåta därmed löst. Frågan om känslan av sammanhang i hans salutogeneskoncept, som avgör om en människa till exempel blir frisk eller inte. Eller varför människor förblir friska trots påfrestningar?

När vi här främst behandlar ämnet bakterier som en del av mikrobiomet, vet man idag till exempel genom quorum sensing att bakterier kommunicerar intensivt med varandra på olika sätt. De producerar signalämnen som signalerar till andra bakterier att de inte behövs och inte ska föröka sig längre, så att de försvinner, eller tvärtom, att de ska föröka sig. I bakteriernas rike handlar allt om kommunikation, vilket aktuell forskning, särskilt metagenomik och metabolomik, visar: en kamp mellan bakterier, som man tidigare alltid hade antagit, äger inte rum.

Man har redan kunnat identifiera flera hundra olika receptorer på en enda bakterie, med vilka den flitigt kan kommunicera med sin omgivning. Från bakteriegenetisk forskning vet man att bakterier förändras mycket snabbt när omgivningen förändras genom andra bakterier eller ämnen. En enskild bakterie har vissa egenskaper så länge den är ensam, men när den kommer i kontakt med andra bakterier eller ämnen gör den plötsligt något helt annat. I den aktuella forskningen arbetar man fortfarande i stor utsträckning med enskilda stammar och analyserar deras egenskaper, vilket bara visar en bråkdel av helheten. Det är som att titta på en bild av en människa och beskriva den, trots att människan i nästa ögonblick går iväg och gör alla de saker som en människa kan göra.

Här börjar vi förstå vad Anne menar när hon säger: ”Varje år får vi fler studier om mikrobiomet med ibland häpnadsväckande teman och resultat, men dessa bekräftar än en gång att vi egentligen inte vet någonting, så stora är möjligheterna i denna mikrokosmos.

Sammantaget visar studierna en tydlig kärna: Betydelsen av mikrobiomet, som vi som sagt bara förstår i små delar, är mycket större än vad man hittills antagit, och vi kan med spänning se fram emot vad som kommer härnäst. Om du försöker ta hand om ditt mikrobiom lite grann gör du säkert rätt.

Detta är inget nytt ämne och har redan under lång tid ingått i behandlingen av sjuka på många kurorter, baserat på erfarenhet. Vare sig det gäller lerbad, luftkurorter, speciell färsk mat eller mycket annat.

Om vi idag följer rådet från mikrobiomexperten Anne Katharina Zschocke, som vi uppskattar mycket för sitt arbete och som sedan 90-talet arbetar med effektiva mikroorganismer som läkare, måste vi äta så naturligt som möjligt och leva nära naturen, vilket bekräftas av det tidigare nämnda.

Hon rekommenderar vanlig tvål för kroppshygien, eftersom den eliminerar patogena bakterier och låter de goda bakterierna leva kvar. I den tidigare nämnda studien från Berlin rapporterades också att desinfektion, eftersom alla bakterier dödas men inte virusen, endast verkar i cirka 30 minuter och att det sker en återetablering av bakterier från miljön, som inte alltid behöver vara bra. De goda bakterierna, som däremot bevaras genom tvättning med vanlig tvål, skyddar oss mot virus.

Hon rekommenderar vidare att man äter vilda bär eller frukt och grönsaker från den egna trädgården utan att tvätta dem, eftersom det också finns många goda bakterier på deras yta. Eventuella minimala föroreningar kan däremot oskadliggöras av mikrobiomet i magen och tarmen.

Dessutom är det bra att vistas i naturen, framför allt i skogen, där de goda bakterierna också finns i luften som vi andas in och som via slemhinnorna vandrar till magen och tarmen, där de bidrar till en större mångfald som utgör ett hälsosamt mikrobiom och dessutom är ett bra skydd, vilket den finska studien visade.

Stress har visat sig ha betydande negativa effekter på mikrobiomet. Studier har visat att detta är kopplat till ångest och depression. Forskare har upptäckt att mikroorganismerna i vår tarm producerar en mängd olika neurotransmittorer som kan påverka vårt humör och beteende positiv.

Om mikrobiomet är bristfälligt är tillförseln av goda bakterier ett bra sätt att stödja uppbyggnaden, vilket beroende på förutsättningarna ofta är en lång process. Man talar om 1,5 till 2 år för att återuppbygga ett störd mikrobiom.

Utifrån våra erfarenheter anser vi att detta är ett ämne som vi vill relativisera, eftersom många människor redan efter några dagar rapporterar att de mår betydligt bättre. Detta är dock en mycket individuell fråga och beror på många faktorer.

Det kan handla om stress, kost, tidigare antibiotikabehandlingar, kejsarsnitt, som gör att den första koloniseringen störs, och mycket mer.

Om man följer Annes råd bör alla delar av mikrobiomet behandlas samtidigt, vilket innebär att man berikar luften i rummet med goda bakterier, sprutar dem på kroppen efter badet och naturligtvis i magen och tarmarna.

Om luften i rummet berikas med goda bakterier uppfattar kroppens receptorer detta som en problemfri miljö, vilket kan hjälpa till att slappna av bättre och uppnå en förbättrad djupsömn, vilket i sin tur kan bidra till mer energi under dagen.

Huden är också i ständig kontakt med miljöpåverkan och kan harmoniseras genom att spraya den med goda bakterier, vilket i sin tur tar bort en form av stress från kroppen.

Och sedan det viktigaste, magen och tarmen, eftersom de goda bakterierna kan bidra till en förbättrad näringsupptagning, vilket kan påverka många processer i kroppen positivt. Anne rekommenderar att man också sprutar produkterna för mage och tarm i luften och på huden.

En kostomläggning kan endast förändra bakteriefloran i den mån den uppvisar tillräcklig mångfald, men en sådan kostomläggning rekommenderas alltid som ett första steg. Det finns sedan länge stor erfarenhet inom detta område, som till exempel förmedlas av näringsexperter och terapeuter.

Det kan naturligtvis också vara framgångsrikt att intaga enskilda bakteriestammar, till exempel i form av pulver, tabletter eller kapslar, men dessa bakterier lever inte, framför allt inte i en gemenskap, och det mikrobiom som finns i magen och tarmen avgör då inom kort vem som stannar kvar och vem som inte gör det.

När det kommer till LMK, en levande mikroorganismen komplex, så har dessa varit kända sedan början av 80-talet, då de upptäcktes och gjordes användbara i Japan av professor Higa och hans team och benämndes som EM, effektiva mikroorganismer. Det handlar om ett levande bakteriekomplex, också LMK, det vill säga en levande gemenskap av bakterier som i vår kropp, där bakterierna samarbetar och därmed klarar av eller anpassar sig till de dagliga uppgifterna.

När ett levande bakteriekomplex, LMK, möter ett annat uppstår dock en kommunikation mellan de båda, och genom denna process kan vissa bakteriekolonier förändras permanent genom en så kallad dominanseffekt. Det kan alltså leda till en varaktig och större omvandling av mikrobiomet. Här är det alltså inte maten man använder för att försöka förändra bakteriemiljön, utan man arbetar direkt med goda bakterier för att omvandla eventuella felaktiga etableringar eller åtminstone försöker etablera fler goda bakterier genom dominans.

Om man inte uppnår önskat resultat eller vill ha mer, kan man kombinera detta med en kostomläggning, vilket naturligtvis alltid kan vara meningsfullt.

Man talar generellt om tre grupper av bakterier, eftersom de ena har patogena, nedbrytande uppgifter, vilket innebär att de orsakar dålig lukt, förruttnelse och liknande, till exempel hos ett dött djur. De andra har uppbyggande och hälsofrämjande funktioner, där det luktar gott, frodas och återspeglar en naturlig hälsa, till exempel i höstlöv. Den tredje gruppen, som också är den största, är den neutrala gruppen, som ansluter sig till den grupp som dominerar på platsen, vilket också kallas dominanseffekten.

Våra LMK består uteslutande av bakteriestammar som är bra för kroppen, det vill säga de som kan räknas till de goda, med upp till 35 olika levande stammar som klarar sig helt utan stabilisatorer och utan stabiliseringsmedel och som arbetar tillsammans som en stark gemenskap, vilket beskriver produkternas mycket höga kvalitet.

Vi skämmer också bort våra trädgårdsväxter med LMK. Vi hade lagt ner mycket arbete på vår trädgård, men så kom de, de spanska sniglarna (mördarsniglarna), och åt upp allt. Det var hemskt. Men jag såg att de bara åt odlade växter och inte gräs och örter som växte vilt, och jag kom att tänka på permakulturpionjären Sepp Holzer, som säger: ”Sniglarna är trädgårdens polis, de äter upp det som inte är hälsosamt för människor. Det är antingen fel frön, de är undergödda eller övergödda.”

Det borde alltså ha funnits tillräckligt med näring, men inte för mycket, vi odlar nästan uteslutande gamla sorter, så det kunde bara vara bakterierna i jorden som saknades.

Vi provade olika bakterieprodukter, även den klassiska EM, men ingenting förändrades. Vi kontaktade läkaren och experten på mikrobiomområdet i Tyskland, Anne Katharina Zschocke. Med hennes hjälp kom vi i kontakt med LMK, som vi idag erbjuder våra kunder i form av Ny Tid, och provade det.

Efter att vi hade vattnat marken intensivt med LMK hände det överraskande att sniglarna inte längre rörde en stor del av växterna, trots att de var mycket närvarande och till exempel åt upp kål och rödbetor helt, eftersom sorterna här tydligen inte var tillräckligt gamla och redan för långt ifrån sin ursprungliga information.

Bakterierna försåg nu växterna med näringsämnen från jorden, precis som de gör för oss i vår mage och tarm, och växterna fick därmed en mycket bättre kvalitet, så att de blev hälsosamma för oss och sniglarna inte längre lockades av dem, i enlighet med sin uppgift.

Det var liknande med fruktträden, eftersom frukten nu bara angreps mycket lite av skadedjur.

Vi förstod att det krävs en speciell produkt för att uppnå vissa resultat. Vi påpekade för Anne att hon i sina böcker talar generellt om EM/LMK, men att skillnaden i kvalitet och därmed i resultat är så stor att hon i nya upplagor borde påpeka vad man bör tänka på när man köper produkten.

Vi har försökt beskriva sådana kriterier i checklistan och i 100 %-listan, så att kunden kan hitta en produkt som passar honom eller henne enligt de högsta kriterierna, vilket också ligger i kundernas intresse, och samtidigt försöker vi uppmuntra andra tillverkare att producera produkter av högre kvalitet.

I checklistan förklarar vi kort vad man ska tänka på för att köpa en riktigt högkvalitativ produkt som stöder mikrobiomet:

Allt fler vill idag hitta bra probiotiska produkter – och det med goda skäl.

Forskning från hela världen visar tydligt vilken central roll tarmfloran och mikrobiomet spelar för både hälsa och välbefinnande.

Den här checklistan ger dig en enkel vägledning så att du snabbt kan se vad som kännetecknar en probiotisk produkt av hög kvalitet.

1. 100 % flytande fermentprodukt med levande mikroorganismer
   Levande mikroorganismer kan på ett naturligt sätt omforma och stabilisera ett etablerat bakteriemiljö.
2. Fullständig innehållsdeklaration
   Alla ingredienser och alla bakteriestammar ska anges med sina fullständiga namn.
3. 100 % ekologiskt
   Produkten ska vara helt ekologisk – EU:s regler kräver bara 95 % för ekologisk märkning. Kontrollera uppgifterna.
4. 100 % utan tillsatser
   Ett bra ferment med levande mikroorganismer ska vara helt utan tillsatta ämnen.
5. Utan sterilisering
   Levande ferment kan innehålla synliga kvalitetstecken, till exempel små jästflingor i vätskan.
6. Inga frystorkade bakterier
   Helt växtbaserat och utan animaliska tillsatser.
7. Vegan
   100% växtbaserat och utan animaliska tillsatser.
8. Produkten ska vara gluten- och laktosfri
9. Ska inte vara histaminbildande
10. Produkten ska vara allergivänlig
11. Råkostkvalitet – inget upphettas
12. GMO-fri – inga genetiskt modifierade organismer
13. Bakterierikt eller enzymrikt?

Bakterierikt: Innehåller många levande mikroorganismer som bildar enzymer i kroppen och stärker tarmfloran.

Enzymrikt: Innehåller främst redan bildade enzymer som direkt stödjer matsmältning och ämnesomsättning.

Vill du veta mer?

Den här checklistan är tänkt som en snabb vägledning för dig som vill göra ett medvetet val.

Vill du veta exakt vad vi själva garanterar i våra produkter? Då rekommenderar vi vår:

100 %-lista – Orgo-Germanikas fulla kvalitetsgarantier

Bra att veta – om begreppet ”probiotisk”

Vi använder inte termen ”probiotisk” för våra produkter, eftersom de innehåller en kombination av bakteriestammar – vissa som klassas som probiotiska enligt gällande definitioner, och andra som är mycket värdefulla men ännu inte officiellt klassificerade som sådana.

Termen är enligt EU-lagstiftning strikt reglerad och får endast användas för produkter där alla bakteriestammar är probiotiskt klassade.

Här hittar du viktig information om mikrobiomet och hur våra produkter återspeglar detta:

Orgo-Germanika, varför är 100 % kvalitet viktigt för dig?

Dagens problematik: Bara ett av många exempel är att märkningen ekologisk enligt regelverket kräver bara 95 % ekologiskt innehåll. Därför märker vi 100 % ekologiskt – då vet man.

Samtidigt märker vi att många människor inte vet vad fermentprodukter med levande mikroorganism komplex (LMK) faktiskt innehåller eller hur de fungerar. Det är ytterligare en anledning till att vi tagit fram denna 100 %-lista – för att bidra till ökad kunskap och transparens.

Vi hoppas att initiativet även kan inspirera andra tillverkare att vara tydligare med vad deras produkter verkligen innehåller – särskilt när reglerna inte alltid ger kunden den klarhet och trygghet som borde vara självklar.